vakna glad

Jag är inte alltid den snabbaste på att göra saker och ting. Vi flyttade ju in mellan augusti och september förra året, inte förrän i början på februari fick jag tummen ur röven för att äntligen stryka och sätta upp gardinen till sovrummet. Innan såg det ut såhär:

Väldigt kallt och kalt, och stökigt. Sedan blev det såhär: Mycket mysigare. Om jag fick välja skulle inte tv:n stå där och mattan skulle vara en annan. Men Kaj vill kunna ligga i sängen och se på tv, så den får vara kvar. Och mattan, ja man tar vad man har. Den funkar. Tycker gardinen gör att det blir ett så härligt ljus i hela sovrummet. För intresserade så finns den att köpa på IKEA. 279 riksdaler har jag för mig att de ville ha för den. Helt okej om ni frågar mig.

I ramen till höger här ovan har jag ramat in foton som jag tagit själv också, tycker det är roligare med egna bilder än andras. Speciellt såna som jag är stolt över.

ändring i planen

Okej, det där med soppan höll ju inte. Jag klarade inte av att äta den utan att det känns som att den ska komma upp igen. Tror att jag inte riktigt klarar av rotsellerin som är i.

Istället ska jag börja räkna kalorier igen. Jag tycker allt för mycket om god mat har jag kommit fram till. På det här sättet får jag äta av det goda, fast inte i riktigt lika stor utsträckning som jag kanske skulle önska.

Jag är trött idag, gick upp redan vid fem i morse och sängen känns väldigt lockande, så snart antikrundan och lyxfällan är slut så blir det godnatt för min del. Ses i morgon!

mammamys

Så här önskar jag att min kväll hade sett ut. Kanske mest för att få bara göra ingenting tillsammans med mamma.

dagens jubel och lite stök

I fredags tog jag mig i kragen och ringde runt för att hitta en praktikplats.

I dag var dagen för det första mötet. Så här såg jag ut när jag gick dit (ursäkta suddet och att tröjan sitter lite galet). Mammas urtjusiga röda skinnstövlar går äntligen att använda nu när det är lite torrare på backen.

Jag skulle träffa butikschefen på Clas Ohlson som ligger i Domino-huset här i Norrköping. Vi pratade en stund och det slutade med att vi tog i hand på att jag skulle få ha praktik hos dem under det kommande året!

Jag blev så himla glad och sekunden efter att jag hade sagt hej då till honom ringde jag mamma och berättade, hon tyckte det lät hur bra som helst att jag skulle få vara just där.

Nu kanske ni tänker, men Clas Ohlson hur rolig är den butiken egentligen? Det är ju inte det som är poängen riktigt. Poängen är att det ska finnas någorlunda stor personalstyrka, bra kundunderlag och andra såna saker. Dessutom är Clas Ohlson en väldigt bred butik, jag behöver liksom inte vara expert på typ skruvar för att jobba där. Och man hittar det mesta man behöver. I vilket fall så tänkte jag att jag skulle fira. Så jag köpte mig en Kalle-tidning för första gången på länge länge, älskar Kalle! När jag kom hem sken solen så vackert, så trots lägenhetens stök-kaos så tog jag några bilder som skvallrar lite om hur nära våren är nu. För det finns inget vackrare ljus än det som råder på våren. Den här gulliga lilla katten köpte jag på någon julmarknad tror jag, eller så fick jag den... I vilket fall var jag typ 7 när den flyttade in till mig, med en nyckelpiga på tassen som ständig följeslagare. Söt. Orkidéerna är i full blomning. Och i eftermiddag ska jag träna för första gången på nästan en och en halv månad, så går det när man blir förkyld.

chokladtårta

Det här receptet fick jag för många år sedan, jag vet inte alls var det kommer ifrån från början. Tycker ni om choklad, mycket choklad så ska ni testa den här!

Kakan:

150 g mörk choklad (70 % kakao)

100 g smör

2 dl socker

4 ägg

½ dl mjöl

½ tsk bakpulver

Glasyr:

100 g mörk choklad

50 g smör

½ dl flytande honung

Sätt ugnen på 175 °

*Smöra och bröa springformen (bör vara ca 24 cm i diameter). Det blir godare om man använder kakao istället för ströbröd till detta.

*Smält chokladen (vattenbad/micro). Rör smör och socker poröst, tillsätt äggen ett i taget under vispning. Rör i chokladen och sist mjölet blandat med bakpulver.

*Häll smeten i formen, grädda i nedre delen av ugnen i ca. 35 minuter (håll koll på kakan hela tiden så att den inte blir för torr, det kan räcka med 30 minuter eller kanske till och med ännu mindre!)

Glasyren:

*Smält chokladen (vattenbad/micro). Rör ner smöret och låt det smälta i chokladen. Tillsätt honungen. Blanda väl.

*Häll glasyren över kakan när den svalnat. Låt kallna.

Servera med grädde och några citronmelissblad.

(Kakan är godast några dagar efter att den bakats, tänk på det om du ska bjuda på den)

Lycka till!

två par jeans

Jag var 18 år och vägde 56 kilo. Mitt uppe i gymnasiet och jobb som simskolelärare tre kvällar/morgnar i veckan. Inte fanns det någon ork till att laga mat när jag väl kom hem sent om kvällarna. Ofta somnade jag med en lätt hungerskänsla. Det var inget som jag tänkte närmare på, jag tyckte att jag fick i mig det jag behövde. En dag blev jag inkallad till skolsköterskan. Hon tyckte att de där 56 kilona på mina 172 centimeter var alldeles för lite. Hon ville att jag skulle äta en tallrik gröt varje kväll. Jag lydde en eller ett par gånger. Sedan glömde jag bort det där, jag trivdes ju i min kropp.

Nu har det gått nästan 6 år sedan dess, och jag har ökat markant i vikt.

Mitt under stekheta sommaren 2008 köpte jag två par jeans på rea. Ett par som var en aning för små, men jag hade gått upp lite i vikt, så med lite träning skulle jag lugnt komma i dem. Det andra paret var lite stora, men det gjorde inte så mycket om jag satte i ett skärp.

I dag, ungefär 2,5 år senare behöver jag definitivt inget skärp för att hålla dem uppe. Jag kommer knappt i dem längre. Ska jag sitta ner en längre stund eller kanske äta så knäpper jag upp knappen, magen pöser över och de är snart helt utslitna eftersom de är det enda paret jag kan ha överhuvudtaget. Säg inte att jag ska köpa nya jeans för det har jag inte råd med, tyvärr.

Det mindre paret gav jag bort till Louise.

(bildkälla)

Nu i morse när jag ställde mig på vågen så stod den på 65,5 kilo.

Enligt BMI så har jag en sund vikt, det må så vara, men jag trivs inte i min kropp. Så nu jävlar, nu ska jag gå ner i vikt!

Förra året så räknade Kaj och jag kalorier under en period, men det var omständigt och tråkigt. Nu ska jag börja med en soppa som mamma har testat ett par gånger med gott resultat. Så, here I come! Soppa i två veckor.

Klara, färdiga, GÅ!

vårkänslor

De här låtarna får mig att känna att våren kanske är på väg snart.

Jag vet att jag tjatar, men usch för vinter! Våren är min årstid och det finns nog inte så mycket som kan ändra på det. Älskar att se världen börja om på nytt, en ny fräsch start. Och solen, solen!

framsteg

Efter att ha skjutit och skjutit på det där med att ringa runt till butiker för att hitta en praktikplats. Så tog jag till slut tag i mig själv. Så nu har jag ringt flera ställen och fått till åtminstone två möten med butikschefer. Hoppas med varje liten cell att någon av dem kan ta emot mig, för det finns faktiskt nästan ingen annan butik jag skulle vilja vara hos. I slutet av nästa vecka hoppas jag att jag vet vart jag ska under min praktik-tid.

Tills dess håller jag tummarna.

sång

Hoppa till 00:23 om ni vill slippa introt som jag inte riktigt gillar så mycket. Fin text.

ont som för med sig gott? del 2

Vi får jobba hemifrån idag. Jag ska ringa runt till en massa ställen här i stan och söka praktikplats. Ruskigt nervöst, men tänk vad bra det kan bli också. Det är ju faktiskt så att det kan leda till sommarjobb eller heltidsjobb sedan när jag är klar med studierna. Men innan jag tar tag i det ska jag fylla magen med lite varm choklad.

sånt som slår in

I går när Elli och jag satt i hennes bil på väg hem från skolan utbrast jag högt:

-Imorgon bara måste det bli sol! Jag orkar inte mer grått!

Och det var soligt som sjuttsingen idag!

Himla fint att man får som man vill ibland.

hur lång vinter har vi?

Häromdagen fick vi i uppgift att presentera oss i klassen. Vi fick gå upp en och en, stå inför hela klassen och berätta lite om vart vi bor, tidigare utbildningar och jobb, familj och intressen. Eller annat spännande. Vi är 30 personer i klassen, vissa pratade bara 5 minuter, andra en hel halvtimme. Efter ett tag orkade man inte lyssna så noga på alla.

Men jag hajade till när jag hörde följande:

- ...och där jobbade jag till i maj förra vintern.

(bildkälla)

Åh snälla vinter bli vår vår vår! Jag har fått nog nu. Tack.

vanligt

Maria

Grattis till alla som (liksom mig själv och halva min släkt) heter Maria. I dag är det våran dag att fira lite lite extra, jag har bakat chokladcookies. Men först ska jag äta min supergoda köttfärssås med pasta och sallad. Mums!

ont som för med sig gott?

Sitter och pusslar med papper från csn, tider som jag behöver vara i skolan, samt med att få ekonomin att gå ihop. Verkligen inte det lättaste. Men det behövs, och om det underlättar min ekonomi dramatiskt att jag sitter ett par timmar extra med krångliga csn så får det väl vara så. För som jag räknade min budget häromdagen så har jag kanske 100 kr totalt att lägga på nöjen, kläder och annat som förhöjer livskvaliteten en aning. Mindre kul. Så jag kämpar.

Annars har det mest blivit städning och så nu i helgen. Jag tror jag har sett cirka 10 avsnitt av serien charmed också, och det skadar ju inte för den är himla bra. Trots att den är gammal och lite ful här och där. Men ändå söt och kick-as. Den får mig att tro lite mer på mig själv, att jag också klarar av de hinder som dyker upp i min vardag. Även om inte jag handskas med mord, trollkarlar och andra hemskheter.

Nu ska jag kicka bort Kaj från tv:n så att jag får se ett avsnitt till innan sängen väntar, ska ta tåget till skolan i morgon och måste därför gå upp plågsamt tidigt, alltså blir det sovdags tidigt.

Sov gott.

gråa nyanser

Vi fick en orkidé av en av våra gäster på inflyttningsfesten i höstas. Den var jättefin, men rätt snart så vissnade alla blommor. Sedan dess har den sett så tråkig ut, men jag har inte haft hjärta att slänga den. Och det visade sig vara ett klokt beslut, för se bara så fin den är nu.

På ett dop nyligen fanns de här ljuvliga blommorna i en vas. Ranunkler. Tänk om man kunde ha fina snittblommor hemma för jämnan. Skulle inte vara helt fel.

övernattning

Jag sov borta i natt. Klassen åkte till Ryssbergen utanför Nyköping. Där skulle vi göra fler gruppövningar och lära känna varandra lite mer. Jag lät kameran vara kvar hemma, dels ville jag inte bli av med den (törs man lita på nya personer bara sådär?), dels kändes det konstigt med tanke på att jag typ inte känner någon alls och inte tycker om att ta kort på folk hur som helst. Det var så hemskt kallt att jag mest ville åka hem hela tiden. Tyvärr kan jag inte säga så mycket positivt alls om gårdagen och den här dagen, istället skulle jag bara säga dåliga saker och bli sur, så istället struntar jag i det och tar mig till duschen. För jag är helt slut...

7 timmar i tallinn

Ni vet att jag åkte till Tallinn förra helgen. När vi lämnade färjan på lördagsförmiddagen för att gå in mot gamla staden gick vi förbi ett såhär häftigt hus. De hus som kanske skulle renoveras snart och frös lite i vinterkylan (hela 26 minusgrader där!) hade fått kläder med uppritad husfasad på. Jag måste säga att det här huset såg himla spännande ut. Det märkligaste i Tallinn var nog ändå deras oerhört få övergångsställen, eller som vi ansåg det, deras över-spring-ställen. Det fanns en fyrfilig gata som vi skulle korsa. En timer räknade ner hur lång tid man hade kvar att ta sig över till andra sidan på, den startade på 22 sekunder. Då tänkte jag på stackars mormor eller farmor som nog skulle behöva åtminstone fyrdubbla den tiden för att komma över gatan om de hade varit med. Vi hittade en marknadsplats med platsbyggda marknadsstånd. Där fanns massor av stickade tröjor, vantar, sockar och halsdukar i olika varianter. (Som ni också kan se så var inte alla platser tagna, faktum var att kanske bara 10 procent var det) Med tanke på att vi frös så mycket hela bunten så undrade vi lite hur tusan de bar sig åt för att klara av att stå utomhus tillräckligt länge för att få något sålt. Vi hittade det sötaste huset. Härligt ljust grönt. Det skulle jag velat gå in i och se hur det såg ut. Fint med gamla hus. Vi hittade den märkligaste skobutiken, ingången hade de halvt blockerat med butiksinredningen, men fick gå in i sidled. Skorna som mamma håller i på bilden blev mina favoriter. Det var oerhört vackert med klart väder.

Men som vi frös, alla var stelfrusna och hälften av oss hade valt helt fel skor. Vi var tvungna att värma oss. Så vi gick in på McDonalds som ni kan se här på bilden, Kaj och jag ville beställa varm choklad. Men hon som tog beställningen sa att hon inte trodde att det räckte till två. Det tyckte vi lät konstigt. Vad menade hon? Kaj offrade sig och beställde kaffe istället, åtminstone något varmt tänkte han. Även om det ju är sjukt äckligt. När jag började dricka av chokladen förstod jag varför hon sagt sådär konstigt. Jag fick varm choklad... som i varm chokladsås. Inte så vidare värst gott. I Tallinn finns en mur, utmed den fanns ytterligare marknadsstånd. Med i princip exakt samma saker hela vägen. Något tråkigt. Kaj murade in sig så långt han kunde i jackan. Och vi tittade på fler fina gamla slitna hus. Mamma hade blivit tipsad om en restaurang. Vi tyckte att det var för mörkt där, men hade hört att det hörde en butik till restaurangen. Så vi gick dit och hittade detta fantastiska. Massor av kryddor, glaskrus, korgar, dricksglas, oljor, keramikkrus och annat vackert. De hade dukat upp ett bord i den lilla trånga butiken, sanslöst fint. Vi åt på restaurang och medan vi väntade på att maten skulle komma så gjorde vi upp notan, från gårdagens middag, mellan oss. Jag bad om te till maten eftersom det var så ruskigt kallt. Vi fick till och med sitta med jackorna på vid middagen på grund av kylan. Personalen hade flecetröjor att arbeta i. Kaj och jag beställde oxfilé, otroligt gott. Sedan var vi klara och gick därifrån. Söta syster Louise. Många små fina gator fanns det att upptäcka, men vi sparade väldigt många till ett framtida, lite varmare besök. Här har ni typ den enda bilden som togs på mig under helgen, jag i vit jacka, till vänster om mig har vi Kaj, sedan mamma och hennes särbo Willy. Malin valde att hångla loss med en gigantisk istapp. Stor stor kyrka av något slag, som vi inte kunde reda ut vilken religion den tillhörde. Vi gick in för att värma oss åtminstone lite lite grann. Vilket visade sig vara nästintill omöjligt, är någon gammal byggnad i Tallinn egentligen isolerad? Stackars de som jobbade där. Sen hade vi tröttnat på det kalla, stack till ett stort varuhus, jag fyndade mysbyxor, sedan var det dags att bege sig mot båten. På vägen hittade vi en butik som sålde frisör och manikyrprodukter. Vi gick in en snabb snabb sväng. De sålde OPI:s nagellack. Jag köpte fyra stycken! Ska visa snart.

Sen åkte vi hem. Väldigt trevlig liten resa och minivisit i Tallinn.

kort om en resa och en ny start

I fredags åkte vi till Tallinn. Vi, det innebär jag och Kaj, mamma med hennes särbo, samt mina två småsystrar med respektive. Det var sjukt kul, otroligt mysigt och sanslöst kallt! Tänkte berätta mer om det i morgon, den här dagen var ansträngande för hjärnan så att det hette duga. Så mycket ny information att ta in, problem att lösa och saker att ha koll på. Jag vill faktiskt mest hoppa över de här första två veckorna med introduktioner, uppstartningar av diverse olika saker och gruppsammansvetsningsövningar. Tröttsamt. Jag vill bara komma igång med riktiga lektioner, läxor och praktik. Det var därför jag började på den här utbildningen. Andra dagen i morgon, hoppas det tar lite mer fart då.

Godnatt

Ny design

Vad tycker ni om min nya design? Är den bra nog att behålla för en längre tid?

Jag tycker ofta att det ser så rent och snyggt ut med vita bloggar, men det blir ju samtidigt lite tråkigt i längden när de flesta ser likadana ut. Här händer det lite mer. Men VAD tycker ni? Snälla säg vad ni tycker, bra som dåligt, ska jag ändra på någonting? Det vore så kul att få höra din åsikt.

ett förhastat beslut

Nu tar jag nya tag och jobbar för att få våren att komma hit lite lite fortare. För nu längtar jag så jag kan spricka efter de där första värmande strålarna, årets första polkaklubba, vitsippor, tussilago och spirande vår.

Den här bilden togs för tre år sedan nu i vår, när jag bodde ute hos pappa.

Jag hade precis gjort slut med min dåvarande sambo och orkade

inte bo tillsammans med honom. Så jag åkte till pappa, vilket passade

bra för honom eftersom han hade skadat sitt knä och på grund

av komplikationer så låg han länge på sjukhus. Någon behövde ta

hand om hans katt, den nysådda gräsmattan och huset, så på det

sättet hjälpte vi varandra samtidigt. Här hade jag gjort iordning runt

soluret i trädgården, skrubbat stenarna rena och sått vackra blommor.

Jag tänkte berätta lite kort för er varför jag varit härifrån så länge.

Ni vet säkert att jag och min pojkvän flyttade ihop i höstas, mest på grund av att vi behövde hitta någonstans att bo eftersom vi hade hyrt ut min lägenhet. Och han hade fått jobb här så lite oförutsätt behövde vi stanna kvar i Sverige och flyttade ihop i all hast för att vi helt enkelt inte hade någon annanstans att ta vägen.

Så, Kaj och jag har tagit en paus från varandra, jag bodde hos en kompis under en vecka och de två påföljande bodde jag hos mamma. Kaj och jag pratade knappt alls med varandra under veckorna och sågs enbart på fredagarna när vi hade dejter. Nu har vi bott tillsammans i ett par veckor. Och vi känner båda att bo ihop, det ska vi inte göra. Vi vet inte hur vi ska göra i framtiden men än så länge har vi sagt att vi testar och ser hur det blir när jag har börjat skolan. Om vi känner att det inte funkar så vet jag inte alls hur vi ska göra. Jag kan inte flytta in till min etta förrän den 1 juli. Men det är så det ligger till. Så av den anledningen har jag varken haft tillgång till stabilt internet eller någon speciell motivation till att driva den här bloggen framåt.

Mitt tips till er är att vänta länge innan ni flyttar ihop. Och när ni väl gör det, så testa först under en period. På lika villkor, ni ska båda få lika mycket plats och möjlighet att anpassa hemmet för bådas behov. Jag har åtminstone inga bra erfarenheter av det. Kanske har jag bara för stort ensamhetsbehov samt ett behov av att få saker gjorda på mitt sätt. Något är ju knasigt i alla fall. Men jag ska flytta till min lägenhet igen och bo själv. Men men, pepp pepp på att ändra på saker och ting, acceptera allt som det är tills något bättre dyker upp.

Jag återkommer på måndag igen tror jag, om jag orkar, för på måndag är det mycket som händer i och med att jag börjar skolan. Och jag har samlat på mig några saker som jag skulle vilja visa för er.

Så jag hoppas att ni hänger med mig nu framöver.