tidsoptimisten

Jag är en otrolig tidsoptimist. Men det ska jag ändra på. En gång för alla.

Jag kom hem till Linnea klockan 15:40 igår. 40 minuter sen. Jag skyller på nagellacket och tänker att nästa gång så skiter jag i nagellack om jag inte målar det dagen innan. Linnea är en fantastisk person, hon hade ordnat det jättefint för alla som kom. Vi bjöds på snittar, pepparkakor, glögg, köttbullar, prinskorv och mycket mer.

Tanken var att vi skulle ut på krogen sen, men när vi står där i kön till Hugo så slår det mig att det kostar rätt mycket bara att komma in vid den tiden. Jag ringde till min syster för att se om hon kunde fixa in mig i vip-en, men hon var vid Max och väntade på taxin hem. Så jag gick dit istället och snyltade skjuts hem. Tycker alltid det är skitkul och lite jobbigt när man åker två plus chauffören i en megataxi för typ 8 pers.

Jag gick och la mig nära nära Kaj som jag inte sett sen han gick till jobbet. Han hade fått det jätteroliga beskedet att han var tvungen att jobba på söndagen också. Alltså fick han pallra sig upp klockan 6 för att vara på jobbet vid 7. Han har ännu inte kommit hem när klockan är 8 på kvällen. han är stark som orkar. Hoppas har blir fast anställd nu bara, annars har han bara jobb i en vecka till. Och det skulle innebära katastrof för oss.

Hur som helst sov jag till halv ett och har sedan dess pysslat med uppgiften som jag ska redovisa på tisdag i Nyköping. Börjar få lite ångest och bli ruskigt nervös. Fixar jag inte det här så kommer jag inte komma in på utbildningen. Då måste jag hitta ett heltidsjobb snarast.

Nu ska jag se ikapp julkalendern. Tack och lov för att svt-play finns. Himla bra!

(För övrigt så har min kameraladdare gått upp i rök och kameran är död, alltså inga nya bilder innan den återfunnits. Gillar det inte!)