stora bildagen

Igår åkte mina älskade systrar och jag ut till pappa som bor en bit utanför stan. Vi skulle flytta på bilar. Så här kommer en hel drös med bilder, bara så ni vet. För det här var typ den finaste höstdagen någonsin.

 Men allra först fikade vi.

Tiger fick också smaka.

Hit skulle vi.

Finaste bilarna.

Den här bilen är en Ford Anglia, mamma hade den när hon var yngre.
Mina fina småsystrar Louise och Malin.

Den där skönheten som är på väg ut nu, var jag med pappa nere i Göteborg och hämtade sprillans ny, när jag var två år gammal. Igår körde jag den för första gången.

Om ni inte redan visste det så är det här ungefär världens snyggaste bil.
Volvo P1800.

Pappa funderar på var den här underbara handgjorda kajaken ska få sin bästa plats.

Medan jag detaljstuderar och blir helt kär i de här ursöta backspeglarna.

Men visst ser ni hur himla fin bil det här är!

För att inte tala om hur ful/snygg/häftig Anglian är.

Det skulle vara så roligt om man fixade iordning den här till toppskick.

Originell bil.

Med lustigaste fronten.

Som sagt, finaste höstdagen.

 Baklyktorna på Anglian.

Instrumentpanelen på Anglian.

Enda bilden som togs på mig under dagen. Det var galet mycket spindelväv och damm därinne. Ser ni förresten bilen under presseningen och allt bråte? Pappa håller på att fylla däcken med luft så att det blir enklare att få upp den på trailern sen.

Så här ser den ut i dagsljus.

Absolut inte orginallack, och hälften redan bortskrapat för att ge plats åt ny fräsch lack. Men himla fin ändå!

Nästan synd att man inte har en sån här bil i alla färger.

Tiger undrade vad vi höll på med och strök runt och kollade. Det gjorde för övrigt alla grannar också. Kanske inte är så ofta som folk i området åker runt med stora trailers med halvfärdiga bilar på.

När vi hållit på intensivt med att knuffa, styra, dra, flytta, sopa och fotografera i tre timmar var vi alla trötta och väldigt hungriga. Då är man välförtjänt av en öl.

Och världens godaste mat nästan, fläskfilé á la Lisa med ris och tomatsallad till. Gott gott gott.

Efterrätten.

Sen satt vi länge och pratade, spelade kort, pratade och tittade i böcker om Volvos modell P1800. Det ser ut som att hösten och de kommande åren möjligtvis kommer innehålla en del mekande och fixande av ladan samt självklart av bilarna, för nu ska de blir sådär fina, om inte bättre ändå, som de var när de kom från fabriken då för runt 40 år sedan. Rolig och mysig dag.