en skyddsängel och en sagoberättare

I fredags kom mamma över på brunch, hon ville ge mej min namnsdagspresent.

Så hon kom hit och jag bjöd på dagen-innan-bakat bröd.

Hon räckte över en liten liten inslagen ask, och där i gömde sej den här söta lilla ängeln. Mamma sa att nu när vi ska ut och resa snart så tyckte hon att jag skulle ha en skyddsängel med mej. Åh!

Har jag inte världens finaste mamma så säg.

På fredagskvällen kom Linda över på lite godis, prat och film-mys. Himla trevligt! Jag fastnade i lördags, från den sekund jag gick upp så läste jag, läste och läste. Det var länge sedan jag fastnade så stenhårt i en bok.

Så här står det på baksidan:

1913. På ett engelskt passagerarfartyg till Australien hittas en liten flicka övergiven. En mystisk dam som flickan kallar Sagoberätterskan har lovat att ta hand om henne, men istället försvinner damen spårlöst.

1975. Som gammal återvänder Nell O'Connor till England för att finna sanningen om sin familj. Sökandet för henne till Cornwalls vindpinade kust och Blackhurst Manor, ett stort herresäte med en gåtfull historia.

2005. Bland Nells kvarlåtenskap finner barnbarnet Cassandra en sagobok, skriven av en författarinna som oförklarligt försvann i början av 1900-talet. Dessutom bjuder Nells testamente på en överraskning: ett litet hus beläget på en stor lantegendom i Cornwall.

I detta hus och i dess trädgård kommer Cassandra en sekelgammal hemlighet på spåren.

Otroligt sjukt bra bok. Att släppa den var en plåga, och att veta att jag bara hade några sidor kvar att läsa var hemskt. Det blir nog till att läsa om den om någon vecka eller så.

Läs!